André Citroen 1878-1935 André Citroën föddes i Paris den 5 feb 1878. Hans far var diamanthandlare av holländskt ursprung. Familjen hade kommit till Paris i början av 70-talet, och efternamnet hade från början inget trema. ( prickarna över e:t ) Efter ingenjörsexamen vid Ecole Polytechnique i Paris, reste han till Polen där hans syster bodde. Där fann han en verkstad som tillverkade pilkugghjul, dessa hade tystare gång och tålde högre belastning än vanliga rakskurna kugghjul. André köpte tillverkningsrätten och återvände till Paris 1904.
Quai de Javel Han hyrde en lokal och skaffade maskiner för att starta tillverkningen. Efterfrågan växte snabbt, liksom antalet anställda. Kugghjulen användes till olika typer av transmissioner och industrikuggväxlar. Exempelvis så var styrsystemet på Titanic konstruerat med Citroën's kugghjul. År 1915 fick André hjälp av franska staten att uppföra en ammunitionsfabrik vid Quai de Javel i sydvästra Paris. Fabriken byggdes efter Ford's idéer om löpande- bandprincipen.
André Citroen & Henry Ford Detta gällde också när fabriken senare ställdes om för bilproduktion. Citroën hade först tänkt satsa på en dyr och exklusiv bil, men tänkte snart om. Han insåg att framtiden var en billig bil för folket, och 1919 lämnade de första bilarna bandet. De gick under benämningen Typ A. Kylarna pryddes då, liksom idag, av Le doubles Chevrons ( de dubbla vinklarna ) Idén hämtades från ovan nämnda kugghjul.
Reklam på Eiffeltornet Under 1920 och början av 30-talet lades mycket kraft ned på att göra märket känt. Bl.a. genomfördes ett antal spektakulära expeditioner genom Afrika och Asien, Citroën strålade i väldiga bokstäver från Eiffeltornet och man sponsrade till och med vägmärken prydda med de dubbla vinklarna.
Bandet på Quai de Javel I början av 30-talet började idén om en mycket modern bil att gro. Mitt under depressionen började Citroën att modernisera sin fabrik, och två män som skulle betyda oerhört mycket för Citroëns framtida utveckling anställdes. Dessa var André Lefebvre och Flamino Bertoni. De var båda mycket kreativa och på mindre än ett år skapade de "Traction Avant", som presenterades våren 1934 och byggdes fram till 1957.
Gasklocka
Företagets ekonomi var dock inget att hurra för. Stora resurser hade lagts ned på att modernisera fabriken och utvecklingen av den nya bilen. Den hade dessutom en rad barnsjukdomar som inte gjorde saken bättre. Hösten 1934 gick företaget i konkurs och André förlorade allt. Knäckt och utblottad dog han den 3:e Juli 1935.

Det var den franska gummifirman Michelin som nu tog över styret av Citroën. Under ledning av Pierre Boulanger påbörjades arbetet med att ta fram en billig småbil, TPV, samt en mycket avancerad bil i ett större format, VGD.

Kriget kom, företaget överlevde ockupationen ganska bra genom minsta möjliga tillmötesgående mot tyskarna. Detta till skillnad mot konkurrenten Louis Renault som fick se sin fabrik förstatligad efter krigsslutet.

Efter kriget återupptogs produktionen av Traction Avant, och utvecklingen av de nya bilarna fortsatte. 1948 presenterades 2cv, 1955  DS 19. Båda bilarna väckte stor uppståndelse vid sina respektive presentationer.

I mitten av 1970-talet tvingades man gå samman med konkurrenten Peugeot, och där är vi än idag.

 

En Modellkavalkad

Typ A 1919-1921 Typ B 1921-1927 Typ C 1922-1926 C4 1928-1934
C6 1928-1934 Rosalie 1932-1935 Traction Avant 1934-1957 Citroen T.U.B 1938-1942
H/HY 1947-1981 2CV 1948-1990 ID/DS 1955-1975 AMI 6 1961-1971
Dyane 1967-1984 Mehari 1967-1987 M35 1969-1971 SM 1970-1975
GS 1970-1981 AMI 8 1973-1976 CX 1974-1990 Birotor 1974-1975
C35 1974-1992 LN 1977-1979 FAF 1978-1982 Visa 1978-1988
GSA 1979-1987 LNA 1979-1986 C25 1981-1994 BX 1982-1994
Axel 1984-1988 C15 1984- AX 1986-1998 XM 1989-2000
ZX 1991-1997 Xantia 1993- Evasion 1994- Jumper 1994-
Saxo 1995- Jumpy 1995- Berlingo 1996- Xsara 1997-
Xsara Picasso 1999- Xsara 2 2000- C5 2000- C3 2001-
Pluriel Citroen C8 2002- C2 2003- Citroen C4 2004-
C6 2006- C1 2006- C4 Grande Picasso 2006- Citroen C4 Picasso2 2007-
 
Tillbaka